1. Vad är liv och hur började det?
För att något ska kallas levande måste det uppfylla dessa kriterier:
- Bestå av celler
- Ha ämnes- och energiomsättning (äta och omvandla näring till energi)
- Kunna fortplanta sig
- Föra vidare genetisk information
- Kunna utvecklas genom evolution
Växtcellen
- Klorofyllkorn — för fotosyntes
- Cellvägg — ger stadga
- Cellsaftrum — lagrar vatten
Djurcellen
- Cellmembran — omsluter cellen
- Cellkärna — innehåller DNA
- Mitokondrier — cellens "kraftverk"
Urcellerna — livets början
För ca 3,5 miljarder år sedan var jorden en ödslig plats med glödande lava, vulkaner och en atmosfär utan syre. Blixtrar slog ner i de varma haven och fick kemiska ämnen att reagera — de första urcellerna bildades.
Från urcellen grenade livet ut sig i tre spår: arkéer, bakterier och eukaryoter (celler med cellkärna).
Cyanobakterierna — syrets skapare
De allra första organismerna var bakterier. Cyanobakterierna utvecklade klorofyll och uppfann fotosyntesen — de använde solljus och koldioxid för att tillverka syre och druvsocker. Syret de producerade fyllde atmosfären och blev en förutsättning för livet på land.
2. Fossil — Nyckeln till forntiden
Fossil är förstenade spår eller rester av djur och växter som begravts och bevarats under miljontals år. Genom att studera fossil kan forskare se hur livet har utvecklats och förstå hur klimatet sett ut under olika perioder.
3. Livet i havet — från encelligt till flercelligt
Under lång tid fanns livet enbart i haven. Celler började samarbeta och blev flercelliga — cellerna fick olika specialuppdrag.
Toffeldjuret
Ett encelligt urdjur som fortfarande finns idag. Simmar med flimmerhår (cilier), äter bakterier via en cellmun och försvarar sig genom att skjuta ut giftiga pilar.
Svampdjur & Nässeldjur
De första flercelliga djuren var svampdjur som filtrerade vatten. Sedan kom nässeldjur (maneter, koraller) med giftpilar för att förlama byten. Korallerna byggde yttre kalkskelett som bildat världens korallrev.
Blötdjur med skal
Tidiga bläckfiskar hade långa rörliknande skal som skyddade mot rovdjur. Kräftdjur använder skal som skydd men måste spräcka det för att växa.
Fiskarnas tid (~400 miljoner år sedan)
Många var broskfiskar (som pansarhajen, 9 meter lång). Kvastfeningarna hade fenor på skaft som fungerade som fötter — vissa hade även lungor. De blev en viktig länk till livet på land.
4. Djuren erövrar land
Först kom växter (lummer, ormbunkar), följt av små leddjur (hoppstjärtar, spindeldjur, insekter).
Groddjur (amfibier)
Första ryggradsdjuren på land. Påminde om fiskar men hade muskulösa ben. Problem: Ägg utan skal — måste fortplanta sig i vatten.
Kräldjur (reptiler)
Löste äggens problem med hårda kalkskal eller läderartade skal. Växelvarma — kroppstemperaturen styrs av omgivningen. Vissa hade "ryggfenor" som solfångare.
Dinosaurier & Fåglar
Dinosaurierna dominerade i miljontals år — från växtätande Brachiosaurus till köttätande Tyrannosaurus rex.
Fåglarna härstammar från små tvåbenta dinosaurier. Beviset: Archaeopteryx ("Urfågeln") — fjädrar och vingar som en fågel, men tänder och svans som en reptil.
5. Däggdjurens och människans tid
För ca 65 miljoner år sedan utrotades alla dinosaurier, troligen av kraftiga klimatförändringar orsakade av ett enormt meteoritnedslag eller extrema vulkanutbrott.
De tidiga däggdjuren — som liknade små näbbmöss — fick nu möjlighet att breda ut sig.
Vad utmärker däggdjur?
- Har päls
- Är jämnvarma
- Honorna diar (ger di) sina ungar
Pungdjur (t.ex. känguru)
Ungar föds extremt outvecklade, kravlar in i mammans pung och suger sig fast vid en spene.
Kloakdjur (t.ex. näbbdjuret)
Lägger ägg — en kvarleva från de allra tidigaste däggdjuren.
Människans utveckling
Började i Afrika. Äldsta fotspåren: 3,5 miljoner år gamla i vulkanaska i Tanzania. Att gå upprätt frigjorde armarna för att bära saker och använda redskap.
Korta, kompakta, levde i Europa — dog mystiskt ut.
Vår art, vandrade ut från Afrika för ~200 000 år sedan. Hade avancerade redskap och konstnärliga förmågor (t.ex. grottmålningarna i Lascaux, ~20 000 år gamla).
6. Systematik & Evolutionsteori
Carl von Linné (1700-talet)
Svensk vetenskapsman som skapade systemet för att namnge arter: varje art fick två latinska namn (släktnamn + artnamn), t.ex. Linnea borealis. Latin gör att forskare i hela världen förstår varandra.
Charles Darwin (1800-talet)
Engelsk naturforskare som formulerade evolutionsteorin efter en fem år lång världsomsegling där han studerade djur och fossil.
Så fungerar evolutionen
- 1. Det föds fler ungar än det finns mat till → konkurrens ("kamp för tillvaron")
- 2. Inom en art finns variation — alla är lite olika
- 3. Naturligt urval: de med bäst egenskaper överlever och får ungar
- 4. Egenskaperna förs vidare via arvsanlag
Exempel: På en torr savann överlever hjortdjur med längre halsar (når bladen i träden). De för sina anlag vidare → med tiden utvecklas giraffer.
Stamträd — livets släktskap
Djurriket
Ryggradslösa: blötdjur, leddjur
Ryggradsdjur: fiskar, groddjur, fåglar, däggdjur
Växtriket
Mossor → Sporväxter (ormbunkar) → Fröväxter
Lavar = en svamp + en alg i symbios
Evolution pågår hela tiden och påverkas av miljöförändringar (klimat, vulkanutbrott) och mänsklig aktivitet (skogsskövling, gifter, jordbruk).
Klicka för att vända
Din Poäng
Hur många sätter du?